Webbkarta

Ingenjören som blev informatiker - möt Fredrik Svahn

Nyhet: 2018-05-29

fredrik svahn

Som nyexaminerad ingenjör i slutet av 1990-talet såg Fredrik Svahn tidigt spänningarna som uppstod i stora projekt när traditionell industritillverkning skulle använda digital mjukvara.
Många år senare, och med fyra miljoner från Wallenbergstiftelsen i ryggen, har han startat ett forskningsprojekt där han planerar att kartlägga hur Volvo Cars integrerar mekaniken med modern elektronik.

– När en bil blir digital förändrar man i grund och botten hur den är organiserad och arkitekturen på den. Men man ändrar oftast inte grunden i organisationen för att spegla den nya tekniken. Och då uppstår det spänningar där emellan som gör att det blir problem. Wallenbergprojektet syftar till att försöka kartlägga dessa spänningar för att sen visualisera dem och visa var någonstans problemen uppstår.

Fredrik Svahn försöker sammanfatta sitt kommande forskningsprojekt kort och koncist. Inledningen var trög. Många bitar behövdes falla på plats men uppstartsmötet är avklarat och projektet har dragit igång. Det är viktigt att Volvo Cars är intresserade från början och att få bra kontakt med nyckelpersoner på avdelningarna för utveckling (Research and Development) och digitalisering (tidigare IT) med vilka han planerar att jobba med de kommande åren.

Men entusiasmen går inte att ta miste på. Den naturvetenskapligt skolade – och numera tvärvetenskapligt inriktade informatikern – har ägnat stora delar av sin forskargärning kring detta. Och han vill förstå mer.

Frustration som drivkraft
Sedan första jobbet på Saab i Linköping där Fredrik Svahn byggde flygplan, via konsultjobb på Ericsson och Volvo Cars i Göteborg under IT-boomen, hamnade han på dåvarande Viktoriainstitutet (numera RISE Viktoria).

– Jag upplevde en stor frustration över att många av de problemen ingenjörer hamnar i beror på organisatoriska problem, man kommer i kläm för att mjukvaror inte passar in i strukturen för de stora bolagen. Den frustrationen är grunden för det jag har arbetat med hela tiden sedan dess.

– Chefen på mitt dåvarande konsultbolag var förstående och lät mig gå en dag i veckan till Viktoriainstitutet där jag kunde avreagera mig vilket ledde till att jag blev industridoktorand, började arbeta med Ola Henfridsson (tidigare professor vid tillämpad IT) och så småningom disputerade 2012, säger Fredrik Svahn.

Efter genomförd forskarutbildning blev Fredrik Svahn postdok på tillämpad IT som ledde till ett lektorat 2014. Sedan en tid tillbaka är han docent, han och kollegor har startat masterprogrammet Digital Leadership, han har publicerat artiklar i välrenommerade forskningstidskrifter som MIT Sloan Management Review, handleder en doktorand och har dragit igång ett annat mindre forskningsprojekt riktat mot skogsindustrin. Samt rott hem Wallenbergprojektet.

Tillbaka till Volvo Cars
Fokus framöver blir på återkomsten till Volvo Cars – återigen - i ett stort projekt. Men den här gången ska han studera verksamheten och inte själv arbeta i den.

Fredrik Svahns plan är att undersöka fyra aspekter av Volvos arbete för att sen få en helhetsbild av utvecklingen av nya produkter.
– I projektet ska vi kartlägga dels en fysisk arkitektur, alltså vilka delar som finns i bilen, och dels en funktionell arkitektur som visar hur olika funktioner hänger ihop.
Sen ska jag undersöka den formella organisationen och se hur företaget är organiserat och vilka hierarkier som finns. Till sist ska jag utforska den informella organisationsstrukturen, det vill säga hur människor interagerar de facto.

– När vi sen har de här fyra kartläggningarna, och kan visa visualisera dem, då har vi ett väldigt bra material att använda oss av i utvecklingsarbetet. Ett sätt att använda materialet är att säga – givet den här organisationen vi har, så kanske det är ganska dumt att göra den här designen. Det kanske är tekniskt motiverat men vi ska göra det på ett annat sätt.
Eller så kan man vända på resonemanget och säga: nu gör vi ett teknikskifte, vår nya produkt ska vara digital och vi ska använda den teknik som finns. Vad behöver vi då göra för justeringar i organisationen för att det här ska lyckas?

Fredriks förhoppningen är att – enkelt uttryckt – visualisera dessa flöden och modeller för att bidra till förståelse för utvecklingsarbetet. Ett stort och komplicerat projekt, men inget han räds.

– Jag har haft mycket nytta av att jag jobbat tio år inom den verksamhet jag forskar på. Det har gjort att jag fått lätt att sätta mig in i studieobjektet och att bli en av dom jag studerar. Jag är bekväm i stora projekt.

Läs mer om Fredrik Svahn.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: ait.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-04-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vad är kakor?